
Vi deltog med ett tält där besökarna bland annat fick prova att fläta i tidningspapper.


Dessutom träffade vi både Pettsson och Mulle
![]() |
| Dörrkrans, metall |
![]() |
| Julkort |
![]() |
| 4 små böcker |
![]() |
| Raggartärningar |
![]() |
| Byrå jag dekorerade på praktiken |
![]() |
| Spader ess broderi |
![]() |
| Halssmycke med presentpåse |
![]() |
| Armband |
![]() |
| Örhängen |
På utställningen har jag med fyra par skor varav två med sula av cykeldäck och överdel av textil från en gammal duk och en gardin, sen är det en uppdaterad kinaskomodell av innerslang från traktordäck samt en innetoffel sydd av trasmatta. Därtill gjorde jag ett par skopåsar av gamla örngott och skrev visitkort med skrivmaskin på välanvända sjökort jag fått av min morfar.
Rekonstruktion Relation Religion
Känslan av bibelillustrationer i ett rum
Att inreda är något som jag tycker är väldigt roligt och att dessutom inreda för att beröra betraktaren genom att använda material som vi kan associera till är ännu roligare. Mitt slutprojekt handlar om att visa på hur enkelt det är att skapa stämning i ett rum och hur man med små medel kan förändra ett helt uttryck och en känsla i ett rum.Vi på Recycle Design är inte bara bra på att återbruka, vi är även fantastiskt bra på att baka och laga mat. Ni som var på vernissagen fick ta del även av denna talang. Det har kommit efterfrågan på receptet till knäckebrödet som bjöds på under vernissagen så här kommer det:
BMs knäckebröd
2 dl vetemjöl
1 dl solrosfrön
1/2 dl pumpafrön
1/2 dl sesamfrön
1/2 dl linfrön
1/2 tsk salt
1/2 dl rapsolja
2 dl kokande vatten
Blanda de torra ingredienserna med oljan i en bunke. Tillsätt det kokande vattnet och blanda. Bred ut smeten i ett så tunt lager som möjligt på ett bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen, 150 grader, 50-60 minuter.
Om någon sagt att mitt slutprojekt skulle innefatta virkning för ett par år sedan hade jag nog bara skrattat åt dem. I grundskolan avskydde jag syslöjd, men sanningen var den att jag aldrig fick chansen att lära mig, på riktigt. När jag åter igen försökte mig på virkning och märkte att det faktiskt inte alls var svårt, så var jag fast. Och med den nya insikten blev valet av slutprojekt ganska självklar- Här skulle virkas!
Jag fann snabbt inspiration till att virka tårtor då det gav mig stora friheter att leka med färg och form. Bara fantasin satte gränsen. Därför slutade inte arbetet vid en, två eller tre tårtor utan med sju.
Det miljöproblem som gjorde mest och snabbast intryck på mig när jag började på Recycle Design var textilindustrin. Den framställdes som en mycket smutsig industri både mot miljö och människor. I mitt slutprojekt har jag därför fördjupa mig i problemen inom bomulls och klädindustrin. För att själv förstå och lära mig mer fakta och sedan kunna uppmärksamma problemen för andra. För att projektet inte skulle bli för stort fick utgångspunkten bli en bomulls t-shirt. I projektet ville jag även visa en praktisk lösning, nämligen hur man kan ge sin gamla t-shirt ett nytt liv istället för att slänga den. Detta har jag illustrerat genom att sy om t-shirts som ansågs förbrukade.
Den fakta jag tagit reda på sammanställde jag i en affisch till utställningen. För dig som vill veta mer kommer här den fakta jag sammanställde i affischen.
En t-shirt - från bomullsfältet till soptunnan?
Bomull
- Mer än 100 miljoner familjer arbetar direkt med bomullsodling i världen.
- Bomullsodling sker ofta i regnfattiga områden vilket leder till att det går åt mycket grundvatten.
- Barnarbete förekommer i bomullsindustrin. Tvångsarbete där barn involveras förekommer i bland annat Uzbekistan.
- Bomull odlas på 2,5 procent av jordens åkerareal och på denna yta sprids 11 procent av jordbrukens bekämpningsmedel.
- 25 procent av jordens insektsmedel används inom bomullsindustrin. Akut giftiga medel som sedan länge är förbjudna i västvärlden har hittats på många bomullsodlingar. Ett av insektsgifterna, Endosulfan, är ett nervgift som effektivt tar kål på skadedjur men skördar även många människors liv på bomullsfälten varje år.
- Genmodifierad bomull blir mer vanligt. Industrierna använder då stora mängder bekämpningsmedel som är skadliga för både människor och natur.
- Aralsjön, belägen i Uzbekistan och Kazakstan var för 40 år sedan världens fjärde största insjö men har krympt med två tredjedelar och består nu till största del av öken. Detta på grund av att man ville öka sin bomullsodling och byggde kanalsystem från Aralsjön till öknar och stäpper som skulle förvandlas till bomullsodlingar. Samtidigt spreds tusentals ton gödningsmedel och växtgifter.
Vävning och stickning
- Barnarbete har många gånger upptäckts i industrier som väver bomullstyger då barn har små och smidiga händer som bättre kommer åt i vävmaskinerna.
-När de färdiga tygerna ska rensas på de naturliga vax som täcker bomullsfibrerna görs det ofta med en basisk lösning som är starkt frätande. Detta är mycket hälsofarligt för arbetare utan skyddsutrustning och utbildning vilket ofta förekommer.
-För att producera en t-shirt går det åt 70 liter vatten och 200 gram kemikalier bara i fabriken.
Färgning
- Ett färdigt bomullstyg är gulaktigt och bleks ofta med klor eller hypoklorit och kräver tillsats av natrium vilket är en skadlig process för miljö och människor.
- Färgen man färgar tyget med framställs genom kemiska processer, många är svavel- eller metallbaserade och kräver att fibrerna dränks i tanninsyra eller olja. Spillprodukterna är mycket skadliga för naturen och kräver omfattande rening.
Sömnad
- Ofta sys de olika delarna av en t-shirt i olika fabriker. Till exempel kan ryggdelen förberedas i Tailand, ärmarna i Bangladesh och sedan sys ihop i Kambodja. Detta gör det mycket svårt för klädföretagen som säljer kläderna att ha koll på att produktionen inte skadar arbetarna och miljön.
- T-shirtar sys ofta i stora Sweatshops där målet är att producera så mycket som möjligt till ett så lågt pris som möjligt. Detta går ut över arbetarna som ofta tvingas jobba flera timmar övertid och med löner som är så låga att de inte går att leva på.
- En anledning till övertid är att fabrikerna ofta tackar ja till beställningar som är för stora för fabrikens kapacitet på grund av att de är osäkra på när nästa order ska komma.
- Ett stort problem är att arbetarnas rätt att bilda fria fackföreningar ofta kränks och fackligt aktiva ofta utsätts för hot och trakasserier.
- 80% av de som jobbar inom textilindustrin är kvinnor. I många fall är det unga, outbildade kvinnor, som inte vet sina rättigheter som flyttar till större städer för att arbeta i fabrikerna för att kunna skicka hem pengar till sin familj som de mycket sällan får ledigt för att åka hem och träffa.
- Den största delen av cheferna i textilfabrikerna är män och sexuella trakasserier förekommer i fabrikerna.
Konsumtion
- Vi använder bara fem procent av våra kläders kapacitet.
- Varje år slängs 70 00 ton kläder och andra textilier i hushållssoporna. Det motsvarar åtta kilo kastade kläder per person.
- I Sverige köper vi 24 kg textilier per person och år. Denna siffra ökar för varje år, 1994 var det 15 kg.
- 2005 handlade svenskarna kläder för 56 miljarder kronor, det är cirka 6200kr per person.
- Kontrasten mellan de arbetare som tillverkar kläderna och de som skapar en livsstil och säljer produkterna på marknaden i väst har aldrig varit större.
(Mina källor är: Renakläder, Naturskyddsföreningen, Medvetenkonsumtion, Bomull en solkig historia, gränslösa kläder, modemanifestet)
Jag sydde om elva t-shirts. Här kommer exempel på hur de blev.